För ganska exakt två år sedan var jag i den lilla orten Habo utanför Jönköping (ej att förväxla med den lilla orten Håbo utanför Enköping) för att hålla mangaworkshops för mellanstadiebarn. Detta dokumenterade jag i en kritikerrosad bloggodyssé som man kan läsa på min gamla blogg (här och här). Tid har bevisligen gått sedan dess. Nu har jag än en gång återvänt till Habo.
Habo är en ort som fastnat i en konstant tidsloop. Jag skulle gissa på att den fastnat 1978. Det lilla centrumet med det lilla fiket, det lilla folkets hus med sina arbetarmålningar (f.d. församlingshem) och så stans enda fik. Det är lugnt här. Barnen är knäpptysta. I hemslöjdsbutiken säljer de mysdresser. Hjärta.
Tyvärr finns det verkligen ingenting att göra, förutom att fundera över på vilken pizzeria man ska inta sin kvällssupé.
Ni som förstår referensen till det urgamla internetskämtet har tillåtelse att göra en liten dans. (Poolen var inte stängd.) |
Nja.
Så jag åkte till Malmö istället.
I Malmö passadejag på att köpa tuschstift, elfenbenskartong-block och pelikantusch på sveriges bästa konstnärsbutik (Drewex, självklart), ta ca 300 referensbilder och besöka Serieskolan en sväng. Den var tom. Höstlov? Vad är det för nymodigheter?
Dessutom fick jag hänga med Kolbeinn, och även med Rene och Rasmus en sväng. Vi ritade obsceniteter, det blir lätt så.
Efter Malmö mellanlandade jag i Stockholm för att dumpa väskor, och sedan swooosh till Uppsala, där jag, Fabian och Elin Fahlstedt besökte Science fiction- och fantasydagen i egenskap av Utopis egenhändiga expedition. Vi träffade Tomb också! Skoj.
Stockholm igen. Men så tänkte jag att äsch, jag hinner med en stad till! Så jag drog till Gävle och hälsade på min gymnasiekamrat Elis som pluggar på högskolan. Dit jag passande nog skulle följande morgon.
ZA END
Eller inte alls, mitt schema är så packat nu att jag bara kan garva. Jag har en smaskig trippeldeadline vid månadsskiftet och ett par till under månadens gång. Herre min skapare, hur gick det här till?