Innan jag går in på hur det går med frilansandet på sistone (spoiler: det går bra!) vill jag först och främst förkunna en sak.
Boken™ – också känd som Medley 2, för er som har koll – är sedan slutet av sommaren officiellt klar till hälften. Det innebär att tre kapitel som sammanlagt landade på cirka 110 sidor har skrivits, storyboardats, skissats, finskissats, tuschats och rastrerats. Och detta innebär, att… tre kapitel och ungefär lika många sidor återstår. Japp!
Vid en första anblick låter detta kanske inte som en så stor grej, för en halv bok är inte en klar bok. Och en icke-klar bok, är ingen bok. Det är emellertid stort för mig, för det innebär att det tekniskt sett går att jobba med Medley mellan frilansuppdrag samt ”kvällar och helger” och bevisligen kommer vi framåt på något sätt. Lååångsamt.
Bäst för Medley vore såklart om jag vågade tacka nej till exakt allt annat för att istället kötta bok i tolv till arton månader eller så (det är så mycket jag skulle ha råd med).
”Dessvärre”, och jag säger detta med enorma cittatecken, har en ganska kul karriärsinriktning verkligen tagit fart på sistone. Detta trots kluriga frilanskrumbukter, pandemiår och allt.
Så, på grund av lite för mycket flyt för närvarande… nu gör vi såhär, istället.
Lisa Medin, bokillustratör
Några kanske har märkt att mitt illustrationsgalleri på hemsidan har fått rejäl tillväxt under kategorin ”Bilderböcker” under de senaste 2-3 åren. Jag har vid det här laget hunnit illustrera fyra böcker åt Hegas (Älgpojken 1-3 samt Bråfalls väsen), en åt Opal (Brunnens fånge) och en åt Bokförlaget Hedvig (Karateklubben Obi 1 – Hårt slag, ute nu!) med kontrakt på ytterligare två böcker i samma serie.
Dessutom blir det fyra böcker till på det, mer om det nedan.
När detta skrivs har jag precis lämnat in omslagen till fem kommande böcker. Ingen av dem är av förklarliga skäl de som syns på det här inläggets titelbild, men håll i hatten: utöver fortsättningen till bokserien om Karateklubben Obi, håller jag på med en ännu ej utannonserad, sprillans ny kapitelbokssvit åt Bonnier Carlsen. Det känns ju såklart jättekul – förra sommaren provtecknade jag en annan bokserie åt dem, vilket då istället ledde till det här uppdraget. Vad kan man säga, jag är glad över att möjligheten uppenbarande sig och själva arbetet är skoj.
Men, i kombination med workshops och föreläsningar så innebär ju det här oundvikligen att det inte läggs särskilt mycket arbetstid på serier för närvarande.
Alltså, medan jag arbetar parallellt med att illustrera dessa fem (5!!) kapitelböcker, får serierna helt enkelt gå på sparlåga under en period, igen. Och, ja, det får lov att vara så. Kommer såklart att försöka småjobba lite på nästa kapitel när jag har en stund över, men inga tigersprång blir det, direkt.
Workshops, workshops, workshops
Sedan har vi workshops. Under året som gått har jag blivit rätt vass på det här med digitala workshops på distans, men det personliga fysiska mötet är ju ganska oslagbart. Och nu har det verkligen tagit fart: efter flera år där serieworkshopsen varit i majoritet är intresset för manga nu tillbaka med full kraft. Kunskapen om vad manga är känns däremot mer svajig – och det är där jag kommer in.
Ärligt talat tycker jag att det är ganska roligt att föreläsa och hålla workshops. Men mycket supermycket jobb på en och samma gång, även om det är roligt jobb, innebär stress.
Så jag försöker hitta något att varva ner med, och för närvarande är detta något nagelstämpling (här kan ni se några av min försök hittills). Det är lagom kreativt, väldigt tillfredställande och blir faktiskt rätt fint. Dessutom får man komplimanger när man är ute och besöker skolor, fritidsgårdar, kulturhus och bibliotek! Win-win.
Skulle egentligen vilja skriva ett mer traditionellt inlägg om vad jag provat för roliga grejor på sistone vad gäller serier och illustrationstricks, men uppdrag med deadlines har en olycklig tendens att knuffa bort allt annat.
Vi ses på andra sidan!