Below you'll find a list of all posts that have been tagged as “paus”
I januari 2020 påbörjade jag ett blogginlägg som skulle handla om hur digitala tecknarverktyg blivit bättre och mer lättillgängliga, baserad på en föreläsning jag skulle hålla i slutet av samma månad. Att den inte kom upp då kanske inte är så konstigt, såhär i backspegeln.
Jo, jag vet. Det blev glest på inläggsfronten igen. Våren är en nyckfull period, vilket i år innebar att saker blev betydligt lugnare än de brukar vara. Så, jag passade på att göra det som står längst fram i arbetsbeskrivningen: rita serier. Och det fick jag göra en stund i alla fall.
Nä, jag fixade inte någon massiv genomgång av året som gick. Det var ett bra år, jag hade många roliga och varierade uppdrag – men skrapade ihop en ynklig mängd seriesidor för egen del. Och så kan vi inte ha det.
Den varma årstiden är – åter igen – över för i år. Den har mest ägnats åt att sitta instängd i ateljén och rita serier, vilket har varit behagligt och lugnt men inte särskilt socialt. Det har helt enkelt inte funnits så mycket att skriva om heller, annat än just det här, att jag truckar på.
Har inte blivit bättre på att producera täta blogginlägg sedan förra reinkarnationen av bloggen, nej. Hittills har den här sommaren innehållit relativt mycket media och relativt lite manusjobb. Blev en del Kalle mitt upp i allt också.
Det känns som att sist jag skulle skriva inlägg blev det alldeles för mycket per inlägg eftersom både våren och sommaren bjudit på så mycket roligt. Sedan kom hösten, puttrade på i vanlig takt, jag kunde plocka upp några lösa trådar och… Wham! Just ja, den där grejen också. Men nu går jag händelserna i förväg.
Det har märkligt nog varit ett lagom högt tempo på sistone. Behagligt, skulle jag gå så långt som att säga. Sommaren har verkligen kommit.
Tror inte det är någon hemlighet att jag på senare år blivit mer och mer skraj inför att läsa recensioner. Men ibland är det bra att möta sina demoner och försöka lista ut exakt vad det är som är så läskigt.
Till er som inte visste vem Kristiina var, och vad hon betydde för svenska serier, kan jag säga att hon var den mest orubbliga och fantastiska kvinna jag någonsin mött. I en bransch som i årtionde efter årtionde dominerats av grabbar och gubbar, tornade hon upp sig som en självklar expert och auktoritet.
För att understryka att jag är i norrland, där snön är glittrande och Disneylik.
