Utrymmet i uppehållet

I januari 2020 påbörjade jag ett blogginlägg som skulle handla om hur digitala tecknarverktyg blivit bättre och mer lättillgängliga, baserad på en föreläsning jag skulle hålla i slutet av samma månad. Att den inte kom upp då kanske inte är så konstigt, såhär i backspegeln.

Sitt still i båten

Jo, jag vet. Det blev glest på inläggsfronten igen. Våren är en nyckfull period, vilket i år innebar att saker blev betydligt lugnare än de brukar vara. Så, jag passade på att göra det som står längst fram i arbetsbeskrivningen: rita serier. Och det fick jag göra en stund i alla fall.

Debutbar och kärva tider

Det känns som att sist jag skulle skriva inlägg blev det alldeles för mycket per inlägg eftersom både våren och sommaren bjudit på så mycket roligt. Sedan kom hösten, puttrade på i vanlig takt, jag kunde plocka upp några lösa trådar och… Wham! Just ja, den där grejen också. Men nu går jag händelserna i förväg.

Till festivalgeneralen

Till er som inte visste vem Kristiina var, och vad hon betydde för svenska serier, kan jag säga att hon var den mest orubbliga och fantastiska kvinna jag någonsin mött. I en bransch som i årtionde efter årtionde dominerats av grabbar och gubbar, tornade hon upp sig som en självklar expert och auktoritet.